måndag 12 september 2011

Synd om mig. På riktigt.

Jag är sjuk. Jag hostar och hostar och snart har jag hostat sönder mina lungor, är jag rädd. I natt kunde jag inte somna för att jag hostade så mycket. Jag kunde inte ligga på mage, vilket jag alltid gör, för då bara hostade jag. Jag kunde inte ens ligga på sidan. Nej, det enda som gick bra var att bulla upp massa kuddar och halv-sitt-sova. Och ändå vaknade jag flera gånger av att mina lungor var på väg ut. Synd om mig!

Det värsta är att vi har finbesök av Andreas syster och pyttelilla systerdotter. Så jag var rädd att hålla dem vakna hela natten med mitt hostande (det visade sig att de inte hade märkt av mig alls). Men det värsta är naturligtvis att jag inte kan gosa med Sofia-Feliz. Jag vill ju inte att hon ska bli hostig, så jag håller mig på avstånd. Värdelöst!!

1 kommentar:

Anonym sa...

Kära Maria!
Tycker riktigt synd om dig!!!
Vet inte vilket som är värst - att ha hemsk hosta eller att inte kunna gosa med SofiaFeliz.
Förhoppningsvis är hostan borta 29 sept och då är det ju fritt fram för gos med många.
Kram LBmamma