De fyra pastorskandidaterna och Gunnel

Ikväll har jag haft en jättetrevlig kväll med fyra fantastiska kvinnor som jag för sällan umgås med. Det var Johanna, Elina, AnnaCarin och Gunnel. De tre första är pastorskandidater. Gunnel är evangelist i missionskyrkan och jobbar med kallelsefrågor, så hon var här i tjänsten. Vi pratade om hur man vårdar sin relation med Gud. Och mycket annat. Det var en så kallad tjej-TG som AnnaCarin drog ihop. Alla tjejer som är pastorskandidater var inbjudna, men några var på VFU och några var på någon utbildning, någon hade migrän, någon bodde i Mullsjö och så vidare. Så det blev bara vi fyra och Gunnel. Men det var lika bra det, tyckte jag. Hur mysigt som helst. Och jag fick bjuda på mat (enklaste varianten av linssoppa och världens enklaste bröd. Det var uppskattat) och visa upp min bokhylla.

Dethär är beviset på min lyckade kväll:Det var till och med mysigt att diska när de hade gått hem. Jag tycker så mycket om de där tjejerna! Jag satt där och tänkte att å, va glada församlingarna som får ha dem till pastorer kommer vara!

Felix: Jag hade besök. Sen diskade jag.

Det är nåt speciellt med scouter.

Ikväll ska jag till scouterna. Jag har inte varit där på lääänge på grund av massa uppsatsgrejer och teologgruppsgrejer och sånt. Men idag får jag alltså träffa mina fina scouter. Idag ska vi dessutom ut i skog och mark, det var för länge sedan jag var ute och smutsade ner mig. Men det är kallt ute på kvällarna, så jag får ta på mig underställ och mössa och sånt...

Här är några från 2006 års Kämpalek FestiVAL som jag åkte på med tonårspatrullen Vildsvinen från Surte. Det var tokkul! Här är Björn, Malin, Kalle och Ellan. Notera att vi har på de gröna skjortorna. Det var alltså väldigt länge sedan.

Innan jag får åka iväg så ska jag plugga och städa. Det finns många anledningar att längta till kvällen.

Stanna borta länge än

Igår åkte Andreas hem till Alingsås. Det är klart jag längtar, men ibland är det faktiskt skönt att vara ensam hemma.

Men jag är inte mer kär i sången än vad jag är kär i dig, så du får gärna komma hem igen om några dagar.

Tänk om inte världen förändras av min uppsats!

Hurra, idag har jag gjort mina sista intervjuer till min uppsats. Det känns bra men också lite tråkigt eftersom jag tycker att det har varit jätteroligt att intervjua. Nu börjar det jobbiga arbetet. Dels att skriva ut alla intervjuer till text och sedan att få ihop allt till en uppsats. Jag är lite nervös. Tänk om jag inte gör dem rättvisa, de fantastiska ungdomsledarna som jag har mött. Tänk om de läser uppsatsen sen och tycker att jag har missat det viktigaste av vårat samtal. Eller att jag har satt in deras citat i helt fel sammanhang så att det blir fel. Eller att jag inte hade förklarat att uppsatsen skulle handla om det som den ska handla om och de känner sig lurade.

Och tänk om jag skriver en dålig uppsats. Eller ännu värre, en okej uppsats som man egentligen inte har något att invända mot men som ingen har någon användning av. Jag tänker ju mig att till exempel distrikten, ungdomsledarutbildningar som den på SVF och naturligtvis equmenia kommer ha någon nytta av den. Tänk om världen inte förändras på grund av min uppsats!

Jag sa det till en häromdagen. Att jag ville att världen skulle förändras av min uppsats. På skämt, men ändå inte. Han sa naturligtvis att världen inte brukar förändras av c-uppsatser.

Men det är inte sant med min uppsats. Jag kommer definitivt att förändras. Jag har redan gjort det. Förändrats. Och om jag förändras så förändras världen, eftersom jag är en del av världen. Förhoppningsvis kommer jag efter dethär bli en pastor som är väldigt medveten om hur ungdomsledare kan ha det så att jag kan hjälpa dem i sitt arbete så att de kan vara ännu bättre förebilder för barn och ungdomar i samhället där vi jobbar. Och då kommer det att förändra världen.

Ibland har människor en för snäv bild av vad som förändrar världen.

Men jag hoppas ändå att min uppsats kommer läsas och användas. Jag ska verkligen jobba hårt för att det ska bli så.

Vilodag.

Idag är det söndag och vilodag. Jag har haft en väldigt skön dag, men jag har inte vilat. Jag har lagat mat. En köttfärspaj, en ost och skinkpaj, en vegetarisk lasagne, ugnsrotfrukter med lax och müsli. Jag har också städat i köket. Dessutom slängt återvinningssopor och handlat.

Nu känns det väldigt bra. Jag har massa matlådor. Det är skönt. Riktigt skönt.

Jag har lyssnat på flera P3-dokumentärer, bland annat om Tjörnbron och Jönköpingskravallerna. Riktigt spännande. Just nu lyssnar jag och Andreas på P3-dokumentären Sjukhusspionen om en spion på Göteborgs sjukhus på 70-talet där man spionerade på KPML(r)are. Tydligen låg sossarna bakom det. Helt knas, ju.

När dokumentären är slut ska vi gå på en kvällspromenad. Fint.

dagens känsla

solidaritet inte är en uppoffring och inte välgörenhet

Roligare än att inte.

Ibland känns det som att det skulle vara så mycket roligare att måla med vattenfärger än att inte göra det.

Nu ska jag lämna biblioteket för idag och gå och socializa med nykomlingarna.

Om jag vore en prinsessa

Ja, nu har jag fått min hemtenta i Själavård med psykiska problem och sjukdomstillstånd. Den ska in på onsdag och jag tror att det kan gå bra. Den är lite märklig, men jag var förberedd på det. Jag får väl helt enkelt göra den tentan som jag tror att det är.

Idag och imorgon är det Öppet hus och Kallelsedagar på skolan. Förhoppningsvis kommer det komma massa trevligt folk som vill börja på skolan i höst. Det betyder att jag har på mig min pastorskandidatströja och mitt vänligaste leende och försöker visa upp skolan från dess bästa sida.

Småland och Beirut.

Nu sitter jag på bussen tillbaks till Stockholm. Jag har varit på en snabbvisit till Småland för att intervjua några ungdomsledare för min uppsats. Det har varit jätteroligt, mne nu är jag snortrött. Jag gick upp 04:45 för att hinna med tunnelbanan 05:26 och sedan tåget 06:06. Det är inte klokt vad jag anstränger mig för denhär uppsatsen! Jag skulle inte ha behövt gå upp så tidigt. Jag hade tänkt sova hos Maria i Jönköping. Men den kom hon på att hon skulle på resa med Samuels jobb. Så då fick jag anledning att sova hos Frida istället. Men då blev Ronnie magsjuk. Så då avbokade jag min bussbiljett och köpte en jättetidig tågbiljett istället. Detta kanske var väldigt ointressant, men jag är så trött att jag inte orkar sudda.

I alla fall så är jag nu på väg hem. Bussresan är tusen år lång, så jag har tid att titta igenom mina bilder från min, Marias, Fridas och massa andras studieresa till Turkiet, Syrien och Libanon.

Här är Beiruts berömda... raukar... eller vad man ska kalla dem. Kommer någon ihåg vad de heter? Jag har glömt.Här är Maria.Här är Frida.Här är Frida och hennes byxor som det gick hål i.

Visste ser det ut att vara trevligt?! Och visst ser de trevliga ut?!

Joel:
Jag har varit i Småland och i Beirut.

Lagom lyxig

Igår gjorde jag müsli till Andreas. Jag brukar göra müsli, för köpe-müslin är inte god. När man har gått igenom alla müslis i affären och ingen smakar speciellt roligt, så tröttnar man. Ja, jag gjorde det i alla fall. Så nu gör jag min egen. Och Andreas egna. Jag går efter ett recept från kokboken Kärlek, oliver och timjan som heter Lagom lyxig müsli. Den är jättegod. Antagligen för att det är socker i. Men inte jättemycket, bara en deciliter mot fem deciliter havregryn och fem deciliter rågflingor, en deciliter kokos, två deciliter solrosfrön och lite olja och vatten som man geggar in i müslin innan man rostar det i ugnen. Och sen två deciliter russin. Typ så... Jo, att jag och Andreas har olika müsli är för att jag vill ha mandel i min och Andreas vill ha valnöt i sin. Och eftersom jag tycker att det är så fint med flera burkar så gör jag gärna två sorter. Och så vill jag göra Andreas glad. Och mig.

Joel:
Jag äter lagom lyxig müsli varje morgon.

Bästa förstaraden ever?

Each morning I get up I die a little can barely stand on my feet...

...men när jag ser denhär videon blir det lättare.

Blandad dag. Trevlig dag.

Okej, nu undrar ni, vad gjorde Maria igår när hon var så obefogat stressad för att hon inte hade nåt att göra? Jo, det kan jag tala om. Jag och Andreas var inne i stan och lyssnade på Göran Greider när han talade om sin nya Palme-bok. Det var roligt. Göran, som vi kallar honom, sa att allianspartierna har varit som sverigedemokraterna är idag. Och så sa han nån jätterolig grej om Maud som jag har glömt. Men jag skrattade mycket.

Sen gick vi på en promenad.

På kvällen var vi fiiiiiin-kulturella och var på konsert med Anne Sofie von Otter på Berwaldhallen. Det var tokfinkulturellt. Jag hade mina trasigaste skor på mig. Bäst var det andra extranummret som var en Sound of Music-låt.

När jag gick därifrån och nynnade på din tog en fiiiin kulturtant tag i mig och sa "visst var det den äldsta dottern som sjöng?". "Nej, det var Maria och von Trapp som sjöng duett", sa jag. Och så la jag till "jag har faktiskt spelat i Sound of Music, men jag var Gretel". "Ja, jag tyckte att jag kände igen dig!" sa tanten, hahahaha!!!!

Discokula från Berwaldhallen. Roligt!Joel:
Igår lyssnade jag på Göran Greider...
...gick en promenad...
...och var fiiiinkulturell...
...och blev igenkänd för min insats i Sound of Music.

Är jag knäpp i huvudet?

Är jag knäpp i huvudet när jag tycker att det är jobbigt att inte ha någonting att göra en lördag? Jag vaknade och funderade på vad folk brukar göra på lördagar. Varken jag eller Andreas hade några planer. Jag blev stressad. Och började planera dagen. Nu har vi planerat både vad vi ska göra under dagen och kvällen. Och vad och när vi ska äta. Skönt. Men också känner jag att jag är lite knäpp i huvudet.

När likgiltigheten inte sprider sig...

Idag ska jag på jättespännande Fairtrade-konferens på Fotografiska museet här i Stockholm. Sånt roligt får jag åka på för att jag är med i equmenias styrelse. Jag hoppas att jag får lära mig massa bra saker och att jag får se några kändisar.

Igår läste jag en så bra krönika av Emil Jensen i tidningen ETC Stockholm som jag vill uppmuntra er att läsa. Den heter Likgiltigheten sprider sig och ni hittar den här.

Man hinner med mycket när man knôr in det.

Nu är jag färdig med Västkusten för denhär gången. Jag är väldigt nöjd med allt. Jag fick spendera tid med hela min familj. Jag bjöd in min till Joel och Nicole igår och ringde dit Hannes och Jenny, så det var en hit. Jag passade även på att äta en Hawaiiburgare från Oskars. Det var fint!

Förutom att träffa mina bröder och svägerskor så gjorde jag en snabbvisit till Jonatans fina nya lägenhet. Det var riktigt roligt att komma dit. Han flyttade dit för en vecka sedan, så det var roligt att få se den när den är färsk. Dessutom skulle han ha scoutledarträff efter att jag var där, så jag fick träffa Malin också. Såhär ser Jonatan ut när han läser post:Såhär ser lite av Jonatans kök och vardagsrum ut:Förutom att träffa Joel, Nicole, Hannes, Jenny, Jonatan och Malin så försökte jag träffa Andreas mamma Eyvor, för hon var inte hemma när vi var i Alingsås sist. Men jag lyckades bara träffa Jan-Eric. Inte riktigt samma, men väldigt trevligt ändå.

Förutom att träffa Joel, Nicole, Hennes Jenny, Jonatan och Malin och dricka kaffe med Jan-Erik så umgicks jag med mina föräldrar. Det var trevligt. Igårkväll tog vi fram diabilderna eftersom jag inte tittar på tv. Det var jätteroligt. Först tittade vi på när vi var i Skottland -98 (se bilden. Det är säckpipespelare som går i olika formationer) och sedan spelade vi rysk roulette med omärka diabildslådor. Mamma var orolig att det bara skulle vara massa valrörelser, men vi slapp dem. Däremot såg vi kort på mig när jag var liten, Antia och Peders bröllop, farmors 60 årsdag, nakenbilder på pappa och andra SMU-are från 70-talets Kungälv och många många andra saker. Väldigt spännande blandning. Och väldigt roligt.

Förutom allt dethär så intervjuade jag tre personer till min uppsats. Nu är jag trött.

Stackars Pettson - spoiler allert!

Igår kväll hade vi högläsning hemma ut Stackars Pettson. Det är en fantastisk bok. En kulturskatt. Hur många gånger har man inte kännt sig som Pettson? Trött och har mycket att göra (kanske inte vända potatislandet, men ändå...) och vill bara sitta inne, tyst och tycka synd om sig själv. Och hur många gånger har man inte kännt sig som Findus? Har hur mycket energi som helst men ingen att leka med.

Och de underbara bilderna! Denna bok är min favorit-Pettson-bok (Rävjakten är Andreas favvo. Vilken är din?). Jag tror att det har att göra med bilderna. Färgerna. Och känslan. Lite deppig. Men slutar ändå glatt.

Denna figur som krattar under sitt träd i en kruka tycker jag är fantastisk!!

Nu sitter jag på tåget till Göteborg. Jag ska ner på snabbvisit för att intervjua några ungdomsledare för min uppsats. Ska bli riktigt roligt.

Joel:
Det lönar sig att inte titta på tv.

Snart är veckan slut.

Det har varit en lång vecka med skola och equmenia. Imorgon börjar nästa. Jag tycker att det känns väldigt bra att få vända blad i almanackan. Jag skulle inte vilja gå över till en digital almanacka, eftersom man då inte kan vända blad.

Detta var det sista styrelsemötet innan riksstämman (alltså årsmöteshelgen) i början av juni. Och det var sista styrelsemötet som Miriam var med på, eftersom hon slutar efter riksstämman. Känns konstigt eftersom hon alltid varit med och att hon brukar sova här under möteshelger. Jag kommer antagligen vara kvar ett år till (om nominerings kommittén och riksstämman vill det, alltså).

Imorgon börjar en ny spännande vecka.

Gör det rätta, sa jag.

Idag har jag predikat på skolan. Det är alltid nervöst. Jag predikade utifrån Mika 6:6-8 (läs det, det är bra) och det gick bra, tycker jag. Jag fick mycket respons från åhörarna (kritiska teologistudenter) efteråt, vilket var väldigt bra eftersom jag tänker predika utifrån denna predikan nästa vecka då jag ska till Katrineholm och samla in pengar till diakon- och pastorsutbildningarna. Men då ska jag fylla predikan med bibelhänvisningar och aktuella händelser. Det hann jag inte med idag i kapellet, eftersom andakten bara är tjugo minuter lång. Dessutom ska jag öva in predikan mycket mycket bättre så att jag inte behöver titta i mina papper och le ursäktande som jag brukar göra när jag egentligen vill vara skarp och tydlig. Varför gör jag det? Jag menar ju vad jag säger, varför ursäktar jag mig då? Jag vill ju vara tydlig!!! Irriterande!

Om några minuter ska jag åka till Skarpnäck för att ha equmeniamöte. Innan dess ska jag lämna tillbaks en tröja som jag köpte i tisdags. Jag har inte råd med den, och den kliar lite. Men den var fin... I tisdags åt jag även middag med Angelica på Blå porten. Såhär såg det ut när vi gick därifrån:

Joel:
Jag predikade idag och det gick bra.
I helgen ska jag ha equmeniamöte.
Jag ska lämna tillbaks en tröja som är dyr och kliig.

Nykomlingar:
På förekommen anledning vill jag hälsa er välkomna till min blogg och berätta att "Joel" (se ovan) är min storebror som inte orkar läsa hela blogginlägget.

Jag vill bättre!

Är det en sådan fasta jag vill se:

en dag då man späker sig,

hänger med huvudet som ett strå,

ligger i säck och aska?

Kallar du det fasta,

en dag som behagar Herren?

Nej, detta är den fasta jag vill se:

att du lossar orättfärdiga bojor,

sliter sönder okets rep,

befriar de förtryckta,

krossar alla ok.

Dela ditt bröd med den hungrige,

ge hemlösa stackare husrum,

ser du en naken så klä honom,

vänd inte dina egna ryggen!

Så står det i bibeln. Jesaja 58. Jag älskar Gud för att han jobbar på att få mig att bli en bättre människa. Jag gör vad jag kan idag. Jag försöker. Jag vill mer. Jag strävar.

Askonsdagen är äntligen här.

Idag är det askonsdagen och fastan börjar. Flera som jag talat med trodde att den började i söndags, eftersom söndagen hette Fastlagssöndagen och så blev de sura för att man då inte skulle få äta semlor igår på fettisdagen. Men så var inte fallet, naturligtvis. Fettisdagen var igår eftersom fastan börjar idag, så att man ska kunna äta upp sig inför fastan.

Ja, även i år tänker jag sötsaksfasta. Jag gjorde det förra året och det gick bra. Så jag ska försöka i år igen. I år har jag och Andreas även tv-fasta. Vi har upptäckt att vi ser för mycket på tv och vill inte det. Så nu har vi bestämt att bara se på tre tvprogram i veckan. Anledningen till att vi inte slutar helt är dels för att man ibland umgås med folk genom att titta på tv (tex melodifestivalen), men framförallt för att På spåret-finalenn är på fredag. Tyvärr kommer jag inte kunna se den eftersom jag ska ha equmeniastyrelsemöte, men jag ska se den på svtplay senare.

Man kan ifrågasätta varför jag väljer att fasta. Är det för att behaga Gud? Är det för att min kyrka påbuder det? Är det för att det är inne att göra det bland pastorskandidaterna?

Snarast är det nog det sista. Men också för att behaga Gud. Inte så att jag tror att han blir sur om jag inte gör det, men jag tror att han blir stolt över mig när jag väljer att prioritera bort tv-tittandet mot att umgås med Andreas och vänner, läsa böcker och göra annat sånt som jag egentligen vill, men tvsoffsmagneterna hindrar mig ifrån.

Men sötsakerna då? Är det egentligen bara för att jag vill banta bort magkorven som sitter som berget och inte vill flytta på sig? Nej, men det vore inte helt dumt om det blev en bieffekt. Den egentliga anledningen är att jag faktiskt inte tycker att det är försvarbart att äta godis för pengar som jag kunnat ge till människor som inte har mat för dagen. Jag tror tyvärr inte att jag skulle kunna avstå från godis för alltid, men jag tror att jag klarar 40 dagar, och kanske mattas godissuget av efter ett tag. Så jag ska hålla ut och ge vad jag tror är motsvarande mitt godisinköp extra i kollekten på söndagarna.

Nu är min fråga: fastar du? Hur?

Joel:
Idag börjar fastan.
Jag ska inte se på tv och inte äta sötsaker.
Jag vill göra detta.

Därför är jag feminist. Alla dagar.

Feminism is the radical notion that women are people.

Eller som det står på första sidan i bibeln: Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.
Behöver jag säga mer?
Ja, tyvärr behöver jag det. Och du också. Vi behöver säga det och leva det varje dag till dess att varje människa i världen varje dag vet att hon är oändligt värdefull som den människa hon är. Idag är en bra dag att uppmärksamma detta. Och det är imorgon också.

Det behöver inte vara så krångligt med vänner.

Ikväll har det fantastiska hänt. Jag har fått umgås med Malin och Angelica. De kom hit på linssoppa och bröd. Och kaffe och muffins och semla som Andreas hade med sig hem. Det behöver inte vara krångligare än så för att få en alldeles alldeles underbar kväll.

Imorgon ska jag få träffa Angelica och förhoppningsvis Malin igen. Fint som inget annat!

Att uppleva är fantastiskt!

Det var så oerhört trevligt att vara på västkusten lite. Alldeles för lite var vi där. Vill ha mera! Inte minst för att det var nära våren där. Här är det fortfarande vinter. Jag längtar efter gångbanor utan is.

Vi träffade många av våra fantastiska vänner och släktingar. Underbart! Och vi åt fantastisk mat. Och åkte mycket bil. Det jag inte gjorde mycket var att fotografera. Tråkigt, men jag prioriterade att uppleva på plats istället.

Tack för en fantastisk helg allihopa! Ni är underbara!

Glädje och kärlek på många håll

Nu är det bara 13 timmar kvar tills jag och Andreas sitter på tåget till västkusten. Det ska bli så roligt! Jag har sett fram emot det så lääänge. Jag saknar mina vänner och min familj. Jag tycker mycket bra om mina vänner här i Stockholm och jag är så glad att jag har så fina vänner både här och där. Och jag vill umgås med er alla mycket mycket mer. Nu är jag jätteglad att jag ska få träffa några av mina västkustsvänner.

Här är några av mina älskade vänner:

Aldrig fel med lite hemlängtan

I övermorgon åker jag och Andreas till Alingsås. Det ska bli väldigt väldigt trevligt. Just nu försöker vi planera så att vi får träffa så många av de våra som möjligt. Det som varit inplanerat hela tiden är gudstjänst i Alingsås på söndag och invigning på Bonerattle tattoo på lördag. Det är vår älskade tatuerare Fredds studio som han öppnar i Kungälv. Jätteroligt!

Förutom Fredd och gudstjänst kommer vi luncha med Klas, sova hos Östs, se på På spåret (hoppas jag, det är tydligen Lets dance som gäller där, så vi får nog slåss om det), förhoppningsvis luncha med Mårten (annars har vi lördag lunch öppen för förslag), äta middag med familjen Hedman (jag hoppas att Joel, Nicole, Hannes och Jenny också vill äta på Vetegången), spendera lördagkvällen med vackra Malin och Daniel, äta söndagsmiddag med Östs och fika på Göteborg C med Jonatan och Amanda.

Joel:
Jag kommer ha en väldigt väldigt bra helg på västkusten.
Jag kommer vara trött på måndag.