Längtar hem

Ja, nu är det fredagskväll och jag är fortfarande i kyrkan. Försöker skriva en predikan utifrån Markusevangeliet 4:26-29, men det är för mycket i huvudet . Idag har jag varit med på en fin begravning. Och så har jag försökt skriva en predikan. Det är svårt. Jag tänkte vara med på tonår lite här, men jag vet inte hur mycket jag orkar, så jag tittar nog bara in och säger hej.

Jag längtar hem lite. Jag gillar att ha ett hem och en sambo. Nu är han långt långt borta, trots att han är hemma. Det är ju jag som är borta. Jag vill vara hos honom nu.

Imorgon är det skriva färdigt predikan som gäller, och på kvällen har Ria Hela Människan i Kristinehamn 30 års-jubileum, så då ska jag vara där. Det blir bra.

Dag 3

Nu har jag varit här några dagar. Nu börjar jag känna igen lite folk. Nu börjar jag koppla ihop folk med varandra. Och nu börjar jag få tusentals frågor. Det är roligt.

Idag har jag varit igång hela dagen, typ. Först var jag på kyrkans äldreboende (japp, de har ett äldreboende) tillsammans med en församlingsmedlem som gick dit och underhöll de äldre lite. Vi gjorde lite gympa och pratade om ett väveri och lite sånt i 45 minuter. De gamla var väldigt glada för besöket. Sedan drack vi 11-kaffe tillsammans med kyrkans och caféts (japp, de har ett café) och "stiftelsens" (äldreboendet drivs av en stiftelse) personal, och sedan gick vi upp till den andra avdelningen på äldreboendet och gjorde om proceduren. De gamla på den avdelningen blev också väldigt glada.

Efter det kom en av scoutledarna, Mariana, och hämtade mig och så åkte vi till ungdomsledaren, Mathias, och åt lunch. Kinamat blev det. Det var gott, och sällskapet var ännu godare. Efter det åkte jag till kyrkan och träffade Anna Lena, som pastorn heter (jag ska ta kort på henne också, jag lovar). Vi ska träffas minst tre gånger under VFU-perioden och prata. Idag ställde jag några av mina många frågor. Jag gillar Anna Lena skarpt! Hon är rolig och klok och ödmjuk och skarp.

Efter mötet med Anna Lena fick jag följa med den andre pastorn i kyrkan, Arvid, till en Isidor som fyllde 80 år. Han var helskön! Jättegod smörgåstårta fick vi. Jag var mätt när jag kom dit, men åt ändå två bitar. Då var jag proppmätt. Då fick vi kakor, sju sorters. Jag tog två. De var oerhört goda, inget margarin där, inte. Kaffe och hemgjord flädersaft till det. Då var jag fullständigt proppmätt. Då kom tårtan. Marängtårta. Jag tror att det var första gången i mitt liv som jag skakade av sockerchock. Det var nästan läskigt. Jag funderar nu på om jag ska skriva uppsats i hur man kommer undan trugande pensionärer som pastor, för såhär kan jag inte fortsätta!

Efter denna sockerchock fick jag följa med Arvid till Väse missionskyrka som har nyinvigning i helgen. De har renoverat i ett år, så nu har de invigningshelg. På söndag ska band klippas och allt. Ikväll bjöd de på en föreläsning om föräldrarnas inverkan på idrottande barn och ungdomar, som hölls av någon höjdare på Karlstads universitet som jobbade med BrommaPojkarna, eller hur det var. Jätteintressant. Nedan ser ni deras nya ljusbärare som ett par församlingsmedlemmas svetsat ihop. Till slut vill jag bara skryta med min värdinna Birgitta. Hon är fantastisk! Hon är 72 år och har fullt upp hela tiden. Just nu har hon ett gäng värninnor på besök som har med sig stickningar, men de verkar mest fika. Igår kom hon hem långt efter att jag hade lagt mig, då var hon på bokcirkel. Hon frågar hur jag mår, vad jag har gjort, om jag vill ha mat, hur det gick att cykla hem och allt möjligt. Och jag känner mig inte i vägen och jag känner inte att jag måste umgås med henne bara för att jag bor här. Bästa värdinnan!

Och igår när jag kom hem efter scout, till ett tomt hus, så hittade jag denna lapp på köksbordet:
Jag har det alltså väldigt bra.

Första dagen

Här ligger jag och tar igen mig. Dagen har inte varit fullspäckad, men jag har blivit trött ändå. Jag har försökt lära mig att hitta i kyrkan och att komma ihåg några namn. Inte helt lätt. Men alla är väldigt trevliga. Om en timme hämtar pastor AnnaLena upp mig, för ikväll är det styrelsemöte.

Så nu ligger jag alltså i bäddsoffan hos Birgitta. Hon har just haft huset fullt med tanter som har pysslat. De har gjort änglar av dukar, som ska vara lotter på höstmarknaden. De är väldigt söta. Detta är Birgitta:Detta är några av tanterna:Detta är några av änglarna:

Dagens matsedel (hittills):
Fil, macka, kaffe
Kaffe, prinsessbakelse
Buffé på Koreansk-japansk restaurang ägd av församlingsmedlemmar, kaffe och pepparkaka
Kaffe och chokladkaka med grädde och hallon och björnbär
snart ska jag få en köttfärspajbit

Slutsats 1: Jag kommer behöva rulla hem om jag ska fortsätta äta såhär i tre veckor.
Slutsats 2: Jag kommer bli rund som en ost trots att jag bara är pastor om jag ska fortsätta äta såhär i 40 år.
Slutsats 3: Jag gillar Kristinehamn.

På väg till Kristinehamn

Hoppas att jag har mer färgstark personlighet än garderob, för den är oerhört svart. Lite grönt också, men annars bara svart. Nu börjar mina tre veckor av VFU. Det ska bli trevligt, men jag är lite nervös.

Lördagar är fina!

Igår var en bra dag. Jag och Andreas var på stan på förmiddagen. Jag köpte massa kläder, bland annat jeans (duktig Maria!), och så var vi på slottet och tittade på en utställning med Victoria och Daniels bröllopspresenter, bland annat denna vackra Sälen-häst:På kvällen var jag, Andreas, Markus och Elisabeth på bio. Vi såg The Social Network. Den handlar om hur facebook grundades och hur det gick med det. Väldigt sevärd.

Idag är det scoutgudstjänst och sedan ska jag packa för mina tre VFU-veckor i Kristinehamn.

Första snön utanför köksfönstret

Igår lämnade jag in min hemtenta i Den lutherska predikan. Det var väldigt nervöst, men nu är det gjort. Nu får jag vänta i tre veckor, sen vet jag hur det gick. Det kan ha gått hur som helst. Nervöst! Alltid lika nervöst.

Nu kan jag i alla fall komma tillbaks till mitt riktiga liv i några dagar, så nu börjar jag med att blogga lite. Jag har ju inte bloggat på ett tag. Så får man abslout inte göra om man vill vara bloggare! Tre gånger om dagen ska man blogga, man ska absolut inte låta bli att blogga bara för att man har annat för sig.

För två veckor sedan var mina föräldrar här på besök med sin husbil. Då såg det ut såhär:Sedan dess har Miriam, Thomas och Jan-Eric sovit över i vårt gästrum och nu ser det ut såhär:Japp, det snöar. Det lägger sig bara litegrann, men det snöar ordentligt utanför fönstret. Helt tokigt, det är ju bara 22 oktober. Fönstret i fråga ser ut såhär:

Eftersom jag och Andreas bor i en hörnlägenhet och har därför glädjen av ett fönster i köket. Det är riktigt trevligt, i de andra lägenheterna är köket mycket mörkare. Jag gillar ljus.

Joel:
Tenta inlämnad.
Det snöar i Stockholm.
Jag och Andreas bor i en hörnlägenhet.

Tankar om att bo

Mamma och pappa var här i helgen. Det var väldigt trevligt. De hade med sig massa grejer, så nu börjar vår lägenhet bli bra. Det är både väldigt skönt och väldigt frustrerande att ha så mycket plats. Det gör att man inte riktigt behöver göra iordning överallt, det är bara att stänga dörren in till gästrummet, så känns det genast ganska okej. Att det ser ut som kriget där inne är inte så farligt. Men på fredag blir det farligt, för då ska Miriam sova där. Det är både trevligt och bra. Trevligt för att jag får träffa Miriam, bra för vi måste få iordning på rummet.

Idag var Ida här och åt. Hon gillade lägenheten, men tyckte att vår bokhylla var lite fattig. Tydligen räcker det inte med fem hyllplan teologisk litteratur, förutom de andra 13 hyllplanen med böcker, för hon ville ha mer. Jag tror jag nöjer mig så länge.

Den öppna spisen är väl det som fattas i lägenheten, så jag lånar denna från Ed Ruscha. Just nu fattas dock även sambon min, som är iväg med jobbet igen. Det blir tomt i dubbelsängen inatt.

Joel:
Det är stökigt i ett av tre rum
Vi har mycket böcker
Det vore fint med öppen spis

Scouter

Onsdagkväll är scoutkväll för Maria Hedman. Idag lärde vi oss om kartor. Och vi eldade. Och sjöng. Det var trevligt. Det är nästan alltid trevligt att umgås med scouterna. Och det är något speciellt att be ihop med scouter. Tänk att de nästan varje gång säger att vi ska be för naturen, träden, djuren. Att naturen ska få vara kvar. Det tycker jag är fint.

Här är en svamp från Kuvarp. Jag och pastorskandidaterna var där. Jag har fler bilder, men det får bli en annan gång. Nu ska jag duscha ur eldlukten ur mitt hår.

Jag bara råkade

Jag bara råkade läsa Tove Janssons Vem ska trösta knyttet istället för kurslitteratur. Och jag är så glad för att ett litet skrutt som jag fick träffa ett knytt som Andreas och flytta ihop i vår stora, vita snäcka.

Ikväll kommer han hem igen efter att ha varit iväg med jobbet sen i söndags. Jag längtar massa!! Men innan dess hoppas jag att min filifjonkvän Ida-Maria kan slita sig från studierna och titta in på kvälls-te och rundvandring i lägenheten.

Såhär ser min vecka ut:

Om typ 40 minuter börjar veckan, eller i alla fall min första lektion för veckan. Det känns sådär, för jag har inte hunnit läsa allt jag skulle ha läst. Jag ligger efter ganska mycket just nu. I skolan alltså. Jag har en lång lista på saker som jag borde ha läst. Men jag är ingen übermensch, så det går inte att vara på topp hela tiden. Och imorgon ska jag predika i kapellet, så jag måste skriva en predikan idag också. Jag kommer nog ligga efter ett tag nu. Jag försöker intala mig själv att det är så ibland. Ibland måste man acceptera att man är lite efter, annars går man sönder. Lätt (eller ganska lätt i alla fall) att säga, svårt att leva efter.

Men till helgen kommer mina fina föräldrar till Stockholm, så då ska vi bara ha det bra. Det ser tyvärr ut som att Andreas måste jobba. Tråkigt! Men jag ska få umgås med mamma och pappa hela helgen. Undrar vad de vill göra i Stockholm...? Har ni några förslag på vad man kan göra i helgen i Stockholm?

Joel:
Jag är ingen übermensch
Till helgen kommer mamma och pappa

vill bara säga

Jag vill bara säga att jag har det jättebra. Lägenheten kommer bli så fin! Vi har nu ställt upp böckerna i bokhyllan.

Mina enda problem är a) att det är mycket roligare att plocka i lägenheten än att plugga, b) det är oreda i mitt hem och c) vi måste ha en till byrå, för nu har både och jag och Andreas kläder i väskor och det är inte så roligt.

Nu ska jag till skolan.