Så sa Gud i svts tv-serie Guds tre flickor. Och så är det nog. För lyckliga slut i filmer är ju bara slutet i filmen. Om det hade varit på riktigt så hade ju karaktärerna fortsatt sitt liv och det hade skitit sig igen, och sen blir det ett till lyckligt slut, och så håller det på. Precis som i mitt liv.
Just nu passar jag på att ha ett lyckligt slut. Jag har skickat in min hemtenta och jag har klarat av gudstjänsten och predikan. Jag tyckte nog att det inte var den bästa gudstjänsten, och inte den bästa predikan som jag har hållt. Jag tycker att det är svårt när man ska tala riktat till barn. Jag har ju träffat barn, och det är inte så lätt att få dem att lyssna. Men så kom jag hem och skickade ett sms till Filip och Kajsa som var med och spelade drama, och då sa Kajsa att hennes lillebror Hugo lyssnade på hela predikan. "Och det är ovanligt!" Så nu är jag helnöjd med gudstjänsten och predikan.
Ikväll ska jag hem till Angelica och fira mitt lyckliga slut. Imorgon ska jag börja om med livet och plugga grekiska i fyra dagar innan tentan. Suck! Men det tar jag imorgon. Nu ska jag leva.
1 kommentar:
Det var mycket klokt sagt. Både av Gud och av dig.
Skicka en kommentar