måndag 29 november 2010

Predikan, kärleken och mänsklighetens förfall

Igår var jag i Harbo och predikade. Det var jättetrevligt. Kanske tjugofem gudstjänstbesökare i en liten kyrka 45 minuter med buss från Uppsala. Många äldre, men också en del barnfamiljer. Trevligt!

Andreas var med mig. Det var väldigt skönt. Han har ju varit i Alingsås förra veckan och hälsade på familjen, men nu är han hos mig igen. Det gillar jag! Dessutom skulle det vara ganska ensamt i Harbo utan honom.

Nu är det ny vecka, och nytt år. Första söndagen i advent är ju även första söndagen på kyrkoåret, så jag passar på att göra en nystart i mitt liv (som jag i och för sig gör varje nyår... Och måndag...). Det nya i mitt liv är att jag ska tillåta mig att tänka på saker som jag vanligtvis inte vill tänka på, typ världens undergång och mänsklighetens förfall. Inte för att det blir så roligt, kanske, men för att det tar för mycket energi att tränga undan tankarna. Önska mig lycka till!

1 kommentar:

Linda sa...

Stort lycka till!
Och Ve Ve Ve, säger Herren Sebaot.