torsdag 16 juli 2009

Jag är kär.

Såhär var det: Mina fina vänner Emil och Linda skulle semestra i Dalarna, men den semestern regnade bort, så då åkte de ner till Västkusten istället. De passade på att hälsa på mig. De fick kaffe, glass och hallon, och de var nöjda med det. Här på bilden har de hittat var sin Sändaren (som är Missionskyrkans svar på Aftonbladet, alltså det ska verka vara en nyhetstidning, men det är skvallerpress, men jag gillar den ändå). I alla fall så skulle de vidare till Alingsås efter att ha varit hos mig, och så frågade de om jag skulle följa med. Vilket jag gjorde.

I Alingsås sov jag över hos Jan-Eric och Eyvor, som alltså är Andreas föräldrar. Det var väldigt mysigt. Det var konstigt att det inte var konstigare att vara där utan Andreas än var det var, om ni förstår... Man vet att man är insyltad i familjen när det inte känns konstigt. I like it!

Som några av er såg så bloggade jag om att Andreas är med i tidningen Dagen när jag var hos Östs (kolla in det, min kille är fantastisk). Det såg bland annat Andreas syster och svåger Lotta och Magnus, som bor några minuter från Östs. Så en kvart eller så efter att jag bloggat så får jag ett sms som av dem som frågar om jag vill ha fika där dagen efter. Ja, det vill jag!

Simon gör 40 chokladbollar. Jag åt två, han åt tre.
Adam fyller fem år idag, grattis Adam!


Adam (och resten av hans familj) var på semester i Stockholm. Jag försökte förklara att jag bor där, men Adam hävdade bestämt att jag bor i Kungälv. Och det är ju sant, men också inte. Han godtog inte riktigt att jag bodde på två ställen. I alla fall så var de på Slottet när de var i Stockholm, så vi målade ett slott (som jag tycker är mycket finare än Slottet i Stockholm).

Jag tog med min Andreas tröja hem. Jag passar riktigt bra i den och så luktar den gott.


Det jag ville säga med dethär var egentligen att jag tycker att det är så trevligt att vara flickvän av många anledningar och en av dem är att jag har fått en till familj. Och tänk att jag blev tillsammans med Andreas som är den absolut bästa i världen för mig, och så har han en av världens bästa och mysigaste familjer, som jag har fått på köpet. Jag är nog den lyckligaste flickvännen i världen, tror jag. Jag kan lätt säga att jag skulle vara lyckligare om han inte håller på att paddla runt Sveriges kust, men jag tror inte att det är sant. Jag tror att jag älskar honom delvis för att han är såndär. Men det ska bli väldigt skönt när han kommer hem. Jag längtar.

2 kommentarer:

Andreas sa...

Jag älskar dig!

Anonym sa...

Du lilla ljuvliga varelse!
Jag blir glad, när jag tänker på dig!
Tack för att du kom och hälsade på oss gamlingar!
Godnattkram Eyvor